Så minskar du riskerna vid hantering av nötkreatur

Det är väl känt att arbete med nötkreatur innebär risker. Arbetsmiljöverkets statistik visar att nötkreatur är det djurslag som är inblandat i flest olyckor inom jordbruk, skogsbruk och fiske. Mellan 2020 och 2024 rapporterades 25–30 olycksfall per år där nötkreatur varit inblandade. Tre dödsolyckor inträffade under samma period, samtliga orsakade av stångning från tjur. Det är dock välkänt att många olyckor aldrig rapporteras och uppskattningsvis är det ca 10 procent av olyckorna som syns i den officiella statistiken.

Cecilia Lindahl, forskare på RISE, har genomfört flera studier med fokus på risker och säkerhet vid hantering av nötkreatur.

– Nötkreatur är flyktdjur och kan reagera snabbt och oförutsägbart. Vissa arbetsmoment är extra känsliga, till exempel klövverkning och lastning, eftersom situationerna kan upplevas som stressande för djuren, vilket ökar olycksrisken. Därför är det viktigt att planera arbetet i förväg, se till att ha bra drivningssystem och ha tydliga rutiner för att minska riskerna – särskilt när djuren ställs inför nya eller ovana situationer, säger Cecilia Lindahl.

Att hantera djuren lugnt och metodiskt är avgörande. Djuren känner av vår sinnesstämning och blir vi stressade smittar det snabbt av sig. Då ökar risken för att djuren blir reaktiva, vilket gör hanteringen svårare och farligare.

– Om du märker att situationen blir stressig, ta en paus. Låt både dig själv och djuren lugna ner sig innan du fortsätter. Det sparar tid i längden och gör arbetet säkrare, säger Cecilia.

Medvetet risktagande är en vanlig orsak till olyckor. I en dansk studie där 97 personer intervjuades efter olyckor med nötkreatur framkom att 35 procent av olyckorna berodde på att man tog genvägar för att spara tid. En expertbedömning visade att människans beteende var en bidragande faktor i nästan alla olyckor. Vanliga orsaker var bristande rutiner, olämpliga reaktioner på djurens beteende och för hetsig hantering. I intervjuerna framkom också att 45 procent ansåg att miljön var en bidragande faktor till olyckan och 51 procent att olyckan kunnat förhindras med bättre miljö – inredning, layout, drivgångar, underlag, reträttvägar.

Genom att planera arbetet, hantera djuren lugnt och se till att miljön är utformad för både djurens och människans säkerhet kan risken för olyckor minimeras.

Samspel djur-människa-miljö

Cecilia har genomfört intervjuer med mjölkproducenter om vad de anser påverkar risk och säkerhet vid hantering av nötkreatur. Tre faktorer framkom: människan, djuren och miljön.

Människan

Den enskilt viktigaste faktorn är kontakten mellan människa och djur. Den som hanterar djuren har stor påverkan på hur djuren agerar och reagerar i olika hanteringssituationer. Kunskap om djurens beteende och förmåga att kunna läsa av dem och förutsäga deras reaktioner är viktiga egenskaper likväl som att ha god kunskap i tekniker för att driva djur genom kroppsspråk och placering. Att förlora tålamodet, stressa eller bli arg försvårar hanteringen, gör djuren rädda och ökar riskerna.

Djuren

Djur som är vana att bli hanterade och känner sig trygga är säkrare att hantera. Om djuren utsätts för hårdhänt, högljudd hantering blir de rädda och det är större risk att de t.ex. försöker fly undan eller sparka. De kan också bli osäkra och rädda och därmed reagera oväntat i nya situationer och när dagliga rutiner bryts, t.ex. vid klövverkning, lastning eller när de ska mjölkas för första gången. Det är viktigt att ta hänsyn till djurens temperament i avelsarbetet och inte behålla djur vars lynne gör att de blir farliga att hantera. Även djurens kön, ålder, hormon- och hälsostatus påverkar riskerna vid hantering.

Miljön

Den miljö där djuren hanteras har stor betydelse för säkerheten vid hanteringen. Hanteringssystem som är utformade utifrån grundläggande principer om djurens beteende underlättar hanteringen och ger bättre djurflöde. Det ska alltid finnas reträttvägar så att djurskötaren kan sätta sig i säkerhet vid behov. Faciliteter ska vara i gott skick och väl underhållna. Halkreducerande åtgärder krävs om golven börjar bli slitna. Djur ska kunna fixeras på ett bra sätt vid behandling.

Fyra steg till en säker djurhantering:

1.       Ändamålsenliga faciliteter och hanteringssystem

2.       Tydliga, genomtänkta arbetsrutiner

3.       Kunniga djurskötare som kan läsa av djuren och hantera dem lugnt och metodiskt

4.       Avel för bra temperament – selektera för lugna och lätthanterade djur

Utformning av hanteringssystemet

•       Ett bra utformat hanteringssystem utifrån djurens beteende minskar risken för stopp i djurflödet och gör hanteringen mindre riskfylld

•       Grindar och inredning ska vara dimensionerade för de djur som hanteras

•       Bredd på drivgång bör vara anpassad utifrån djurkategori

•       Se till att grindar är ordentligt förankrade (t.ex. i fast inredning, spännband)

•       Strö och håll rent golv i hanteringssystemet för att minska halkrisk

•       Farliga situationer uppstår främst när djur motas från samlingsfålla till drivgången, och här behövs lösningar för att förbättra säkerheten

Då vill djuren gå fram:

•       När de rör sig i grupp och kan följa varandra

•       När de får gå tillbaka varifrån de kom

•       När de rör sig från ett mörkare område mot ett ljusare

•       När de kan se vart de är på väg

Då stannar djuren upp:

•       Tvära vinklar i drivgång (återvändsgränder)

•       Skarpa kontraster av skuggor och ljus

•       Stående vatten som skapar reflexer

•       Bländande ljus

•       Förändringar i underlag

•       Hängande kläder, kedjor etc.

•       Höga eller skarpa ljud

•       Plötsliga rörelser

•       Hala golv

‍

Här kan du utbilda dig digitalt och kostnadsfritt i nötkreaturshantering

‍