Så får du en säker och trygg gårdsmiljö för barnen

Lantbruket är ofta både en arbetsplats och ett hem – en unik miljö där barn ofta finns nära djur, maskiner och det dagliga arbetet på gården. Livet på gården ger många möjligheter till lek, lärande och delaktighet, men det innebär också att barn exponeras för risker. Varje år skadas barn i lantbruksmiljöer, ibland allvarligt, trots att många av olyckorna skulle kunna förebyggas. Genom att arbeta förebyggande, anpassa omgivningen och vara medveten om vilka situationer som innebär störst risk kan vi ge barnen möjlighet att vara delaktiga i lantbrukslivet på ett säkert och hållbart sätt.

Olycksfall med barn

Det saknas officiell statistik över antalet barn som skadas och dödas i skogs- och lantbruket. Arbetsmiljöverkets siffror gäller bara det som sker i arbete och således inte barn. Statistik som LRF samlat in visar att det under senare år skett ca en dödsolycka per år med barn på lantbruk. Det är en minskning mot tidigare då det omkom fyra till fem barn varje år.

En sammanställning av barnolycksfall som anmälts till LRF Försäkring (år 2000–2008) visade att det var ungefär lika många pojkar som flickor som skadats. Antalet anmälningar ökade med ökad ålder, med en genomsnittsålderpå 13 år. Av olyckorna var 46 % hästrelaterade, 4 % andra djurrelaterade olyckor, 20 % maskinolyckor, 6 % skogsarbete, 8 % vedhantering och 16 % övrigt. I kategorin övrigt ingick framför allt fallolyckor och skador orsakade av fallande föremål. Bland hästolyckorna var 92 % av de drabbade flickor, och fall från häst var den vanligaste skadehändelsen. För pojkar utgjorde arbete med traktorer och andra jordbruksmaskiner den största skaderisken.

Barns utveckling

Föräldrar kan ofta uppleva en utmaning i att balansera mellan att låta barn ta del av lantbruksmiljöns positiva och lärorika sidor, samtidigt som de behöver skydda dem från de risker som finns. Genom att sätta riskerna i relation till barnens utvecklingsnivå blir det lättare att bedöma vad de klarar av vid olika åldrar och vilka situationer som behöver anpassas. På så sätt kan faror elimineras och risker hanteras på ett mer genomtänkt sätt, så att barnen kan vistas tryggt i gårdsmiljön.

Barn betraktas som särskilt sårbara till följd av sina ännu ej fullständigt utvecklade fysiska, kognitiva och beteendemässiga förmågor. Barns storlek, begränsade fysiska styrka, oerfarenhet, ökande självständighet, impulsivitet, nyfikenhet och omogna koordination ökar deras skaderisk. Därtill har de bristfälligt utvecklad förmåga att identifiera faror och påverkas av kompistryck. Barn saknar också förmågan att ta sig ur potentiellt livshotande situationer där vuxna i vissa fall skulle kunna rädda sig själva. Något som är intressant är att studier också har visat att barn inte alltid lär sig av tidigare skador. Om ett barn tycker att en olycka berodde på otur i stället för på sitt eget beteende, är det stor chans att barnet gör samma sak igen och riskerar att skada sig på nytt.

Barn utvecklas snabbt, men deras förmåga att förstå risker och konsekvenser mognar gradvis. Små barn saknar i regel förmågan att identifiera risker. De är nyfikna, fokuserar på det som lockar eller rör sig, och kan inte avgöra vad som är farligt förrän de är mitt i situationen. Maskiner, vatten, djur och höbalar kan framstå som spännande lekplatser snarare än potentiella faror. Därför är aktiv tillsyn och tydligt avgränsade säkra områden avgörande för att skydda de yngsta.

Åldrarna 4–5 år utgör en period då barn snabbt förfinar sina motoriska färdigheter. Det är också en övergångsperiod i deras liv då de sannolikt börjar uppleva större självständighet och mindre beroende av vuxna. När barnen börjar närma sig skolåldern kan föräldrarna börja införa enklare regler kring risker.  

I takt med att barnen blir äldre ökar deras självständighet, men även då är riskmedvetenheten begränsad. I åldrarna 6–11 år har barn fortfarande svårt att hålla fokus och vara uppmärksamma under längre stunder. Riskbedömning och förmågan att förutse konsekvenser ännu inte fullt utvecklade. Barnen kan uppfattas som duktiga och vana vid gårdsmiljön och den känslan av trygghet kan göra att både barn och vuxna underskattar riskerna. Det är viktigt att prata om risker och förklara varför barnen inte får röra sig i vissa miljöer.

När barn når tonåren börjar de utveckla en mer avancerad förmåga att bedöma situationer, identifiera faror och förstå konsekvenser. Forskning inom bland annat trafikområdet visar att det är först i denna ålder som barn generellt kan hantera komplexa miljöer och fatta mer självständiga, säkra beslut. Reaktionsförmåga och koordination är nu oftast väl utvecklade.

Se över barnsäkerheten på gården regelbundet

En central del i att stödja barns riskmedvetenhet är att arbeta förebyggande. Det handlar om att skapa säkra zoner där barn kan vistas, att hålla farliga områden avspärrade och att se till att maskiner, kemikalier och djur hålls utom räckhåll. Det innebär också att vuxna regelbundet ser över gårdens risker, t.ex. runt gårdsplan, i byggnader, förråd och lagerutrymmen, och funderar över hur miljön kan utformas så att barn skyddas från risker och så långt det är möjligt väljer säkra vägar och beteenden. Det kan handla om hängande eller lösa grindar, stegar, gödselbrunnar, dammar, spannmålsfickor, foderutrymmen, uppallade maskiner, pågående reparationer, djurutrymmen och växthus. Glöm inte heller att många olyckor med barn på gårdar är kopplade till rörliga fordon: traktorer, fyrhjulingar och andra arbetsmaskiner är bland de största farorna. Trafiksäkerheten på gården är också viktig att se över. Det kan till exempel handla om skymd sikt runt hörn som kan behöva åtgärdas genom att sätta upp speglar, bristfällig belysning som behöver förbättras, eller behovet av bättre ordning och reda för att säkerställa god sikt både för fotgängare och maskinförare.

Man kan lätt bli blind för de risker man omges av varje dag. Det som känns självklart och ofarligt för en vuxen kan vara direkt farligt för ett barn, till exempel en lös grind som står lutad mot en vägg, ett redskap eller verktyg som lämnats framme eller en trappa utan räcke. När du försöker identifiera vad som kan skada barn är det ofta värdefullt att ta hjälp av någon utomstående med ”nya ögon”: en rådgivare, en anställd, en vän eller en granne. Det är förvånande hur många dolda faror någon annan kan upptäcka. Fotografera gärna riskerna och ha bilderna som stöd i det förebyggande arbetet.

Tänk också gärna igenom olika arbetsmoment och fundera över vilka risker som uppstår vid olika tidpunkter på året. Perioder med intensiv aktivitet, som vid ensilering, skörd, spannmålstransporter eller andra toppar i arbetsbelastningen, sammanfaller ofta med att barn är hemma på lov och rör sig mer på gården. Det gör det extra viktigt att planera, informera och skapa tydliga, säkra platser där barn kan vistas utan att komma nära farliga platser och arbetsmoment.

En checklista som kan vara till stöd för att kontrollera gårdens barnsäkerhet.

‍

Några principer för att förbygga olyckor

Barnen gör inte som du säger, utan som du gör

Barn lär sig mycket genom att iaktta vuxna och tar efter riskbeteenden. När föräldrar och anställda använder skyddsutrustning, följer rutiner och visar respekt för riskmoment, ökar chansen att barnen utvecklar samma vanor. Ett gott säkerhetsklimat i familjen och i arbetet på gården är därför en av de viktigaste faktorerna för att bygga riskmedvetenhet hos barn. Beröm gärna barnen när de visar att de tänker på säkerheten, och var konsekvent med att påminna och tillrättavisa på ett lärande sätt genom att förklara vilka konsekvenser ett riskfyllt beteende kan få. Barn trivs med tydlighet och fasta rutiner - det skapar trygghet och gör det lättare för dem att agera säkert i vardagen.

Skapa en säker och inspirerande lekmiljö

Yngre barn bör ha tillgång till en säker och inspirerande lekmiljö som är tydligt avgränsad från gårdens arbetsplats, gärna med staket, plank eller häckar. Se till att där finns intressanta leksaker och lämpliga saker att göra. Små barn ska vara inom syn- och hörhåll för en ansvarig vuxen.

Undvik att ta med småbarn när du ska arbeta. Barn ska stå under tillräcklig uppsikt, och det är lätt att glömma barnen när något händer som distraherar eller stressar. Ordna om möjligt barnomsorg till barnen, särskilt under arbetstopparna. Om det inte är möjligt, utse någon som har ett särskilt ansvar för barnen.

Förbjudna platser

Vissa platser som är farliga för barnen att vistas på går inte att låsa eller avgränsa helt. Det kan till exempel vara silor, lager av storbalar och handelsgödsel. Där ska det vara förbjudet för barnen att vistas. Det kan också vara körvägar där traktorer och andra transporter går. Gör det klart för barnen vilka områden som är förbjudna och förklara varför de inte får röra sig där. Se till att gränserna är tydliga.

Involvera barnen i säkerhetsarbetet

Ett tips är att involvera barnen i gårdens säkerhetsarbete -att låta dem vara med och identifiera risker och ta fram säkerhetsrutiner och regler som förebygger att inga olyckor kan ske på gården. Barn har många gånger kloka idéer och när de själva varit med och utformat hur saker ska göras blir det både roligare och lättare för dem att följa reglerna. Genom ökad dialog kring riskerna ökas medvetenheten och onödiga olyckor på grund av slarv eller okunskap kan förebyggas.

Traktorer är den största faran

Traktorer är lockande för barn men de är också inblandade i många av de mest allvarliga barnolyckorna i lantbruket. Det kan handla om att barn blir överkörda, påbackade eller att de inte är fastspända under färd i traktorn och då faller ur och hamnar under hjulen.

Att tänka på:

· Barn ska inte vara i områden med rörliga fordon.

· Barn ska vara fastspända när de sitter i traktorn. Ta aldrig med barn i traktorn om det inte finns en anpassad passagerarstol med säkerhetsbälte.

·  Lär barnen att de inte syns från traktorhytten när de står nära traktorn och att det inte är möjligt att höra om de ropar när man sitter i traktorn.

·  Varken barn eller vuxna får skjutsas eller lyftas i skopan på traktor eller lastmaskin. Det är mycket riskfyllt ochförbjudet enligt lag.

·  Det är inte lämpligt att låta barn köra traktorer själva. Det finns en anledning till att man måste vara 16 år för att ta traktorkörkort. Dispens kan dock beviljas för 15-åringar vid arbete i lantbruket.

Olycksrisker med fyrhjulingar

Flera allvarliga olyckor händer varje år med unga förare på fyrhjulingar. Fyrhjulingar är tunga, svårmanövrerade maskiner som kan välta och ett barn kan då hamna i kläm under maskinen. Låt ungdomar gå en kurs och ta förarbevis för terrängskoter, så de lär sig korrekt och säker körteknik. Se till att de använder lämplig skyddsutrustning. Barn under 16 år bör inte köra fyrhjulingar i vuxenstorlek.

Säkra brunnar och farliga utrymmen

Gödsel- och urinbrunnar ska vara inhägnade. Staketet ska vara finmaskigt, minst 1,2 m högt även när marken är snötäckt och inte vara möjligt att klättra på. Kontrollera regelbundet att locken på gårdens övriga brunnar är hela, stabila och inte går att flytta.

Stängsla även in dammar, bassänger och andra vattenkällor där det finns drunkningsrisk, om det är möjligt.

Lås utrymmen där barn inte ska vistas, till exempel kemikalieförråd, verkstad och maskinhall. Förvara även veterinärmediciner så att barn inte kan komma åt dem.

Förebygg farlig klättring

Barn gillar att klättra och det är en naturlig del av deras lek och nyfikenhet. På en gård finns många höga strukturer, redskap och material som kan se spännande ut, men som innebär allvarliga fall- och klämrisker.

Att tänka på:

·  Storbalar och balstaplar innebär stor risk både för fall och för att bli klämd av balras. Barn ska hållas borta från upplag avbalar, ved och storsäckar.

·  Se till att det finns anordningar på fasta stegar så att inte barn kan klättra upp i silotorn, torkar eller andra höga byggnader.

·  Ta ner bärbara stegar när de inte används och förvara dem på ett säkert sätt, till exempel genom att kedja fast dem eller låsa in dem, så att barn inte kan använda dem obehörigt.

·   Säkra eller förvara alla föremål som barn kan klättra på, som lösa grindar, stegar, pallar eller däck, så att de inte kan falla och skada någon.

Djurkontakt på gården

När man frågar barn om hur de uppfattar lantbruks- och landsbygdsmiljön beskriver många att det roligaste är att vara nära djuren.Samtidigt utgör djur, särskilt hästar och nötkreatur, en betydande risk förbarn. Barn ska aldrig vistas bland djuren eller gå in i hagar utan sällskap aven vuxen. Lär barnen tidigt om djurens beteende och reaktioner och hur man närmar sig djur på rätt sätt. Vid ridning ska barn alltid använda hjälm, skyddsväst och halkfria skor med klack för att minska risken för skador. Även vid hanteringen av hästen är det bra att ha hjälm och vuxet sällskap.

Besökande barn är en särskild risk

Det är viktigt att komma ihåg att lekkamrater eller andra besökande barn inte känner till farorna på gården eller vad som är förbjudet. Det är också vanligt att gårdens egna barn gärna vill visa vad de kan när det kommer besökare. I viljan att imponera eller vara med i centrum kan barn ta större risker än de annars skulle göra. När uppmärksamheten riktas mot att visa sig duktig snarare än att följa säkra regler, ökar risken för att en olycka inträffar.

Visa gärna barnens kompisar runt på gården och berätta var det finns farliga platser och vilka regler som gäller. Det är också bra om barnen bär varselkläder eller väl synliga kläder på gården.

Om barn vistas på arbetsplatsen – se till att alla är informerade

Alla som arbetar på gården ska informeras när barn finns på gården och om ett barn vistas i arbetsområden. Ha som rutin att om ett barn påträffas ensamt i ett arbetsområde ska allt arbete omedelbart stoppas tills barnet förts till en säker plats och är under tillsyn.

Gå kurs i första hjälpen

Som förälder är det värdefullt att kunna första hjälpen. Med rätt kunskaper kan du agera direkt om något händer och framför allt känna igen när läget är akut. Snabbt och korrekt ingripande kan göra stor skillnad för hur allvarlig en skada blir.

Text: Cecila Lindahl