Åldrande och arbetsförmåga i lantbruket

Många som arbetar inom lantbruk fortsätter långt upp i åldrarna, och det är vanligt att erfarna lantbrukare jobbar vidare långt efter traditionell pensionsålder. I dag är en betydande del av Sveriges lantbrukare 65 år eller äldre. Samtidigt ökar risken för skador när vi blir äldre, eftersom kroppen förändras och inte alltid reagerar lika snabbt som förr. De olyckor som drabbar äldre personer tenderar också att bli mer allvarliga, vilket kan innebära både stort personligt lidande och betydande kostnader för gården.

Det här gör det extra viktigt att tänka igenom arbetsmiljön på gården, säkerställa bra rutiner och anpassa arbetsuppgifter och utrustning så att arbetet kan fortsätta vara tryggt, även upp i hög ålder.

‍Lantbrukarkåren blir allt äldre

Jordbruksverkets officiella statistik visar att andelen lantbrukare som är 65 år eller äldre har ökat under lång tid. I statistiken för 2025 framgår att drygt 40% av alla lantbrukare med enskild firma är 65+ och att den genomsnittliga åldern ligger på ca 60 år. Endast en fjärdedel av lantbrukarna är under 50 år. Det är också tydligt att många fortsätter att arbeta långt upp i åldrarna, bland lantbrukare som fyllt 60 år hade nästan en tredjedel redan passerat 75 år.

Några drivkrafter till att fortsätta arbeta som framkommit i intervjuer med lantbrukare är att man uppfattar det som roligt, spännande, variationsrikt och en livsstil. De beskrev också att det är bra att hålla i gång för att bibehålla en god hälsa, att det är stimulerande att se företaget utvecklas och att det ger tillfredställelse. En lantbrukare beskrev också han kände ett ansvar att förvalta familjegården och att lämna den i ett gott skick.

Vilka arbetsolyckor drabbar äldre lantbrukare?

Forskning och olycksstatistik visar att äldre lantbrukare möter särskilda risker i arbetet, och att ålder och åldrande påverkar både händelseförlopp och skadornas omfattning vid olyckor. Även om risken för att drabbas av en olycka generellt är högst bland yngre, visar resultaten att äldre oftare får allvarligare konsekvenser. Detta beror bland annat på minskad reaktionsförmåga, sämre balans, nedsatt syn och hörsel samt minskad smidighet, vilket gör det svårare att parera exempelvis ett fall. Samtidigt kan yngre drabbas av olyckor på grund av bristande erfarenhet, rutiner och kunskap, medan de risker som äldre möter oftare har sin grund i åldersrelaterade förändringar. Dessa kan till viss del kompenseras genom ökad försiktighet och anpassning av arbetsrutiner.

Studier visar att äldre lantbrukare är överrepresenterade i olyckor som leder till långa sjukskrivningsperioder och det tar också längre tid att återhämta sig efter en skada. De olyckor som drabbar äldre handlar ofta om djursparkar, maskin- och fordonsolyckor samt incidenter vid avverkning. Äldre är också mer utsatta vid hantering av andra djurslag än mjölkkor, tillexempel grisar, får, getter och fjäderfä. Klämskador är också vanligare bland äldre lantbrukare. Fall är också särskilt vanliga bland äldre lantbrukare, både från marknivå (slinter, halkar, snubblar) och vid höjdarbete. Försämrad balans, nedsatt känsel i fötterna och stelhet i leder gör att ett misstag får större konsekvenser än tidigare.

Internationell forskning bekräftar denna bild och visar att äldre lantbrukare, särskilt män över 60 år som arbetar med traktorer och andra maskiner, har en högre risk för både allvarliga och dödliga skador. Faktorer som skador tidigare i livet, långa arbetsdagar, rörlighetsproblem, ryggbesvär, artrit, kroniska luftvägsproblem och sömnstörningar har visat sig öka risken ytterligare.

När kroppen åldras – förändringar som du som lantbrukare bör vara uppmärksam på

Med stigande ålder sker flera fysiologiska förändringar som påverkar hur vi arbetar i lantbruket. Här är några vanliga åldersrelateradeförändringar som äldre lantbrukare kan uppleva:

• Minskad muskelstyrka och uthållighet – vilket kan öka risken för sträckningar, fall eller att man tar genvägar som inte är säkra. Intensivt fysiskt arbete blir mer ansträngande.
• Sämre rörlighet och balans – vilket gör det svårare att snabbt förflytta sig vid risk, t.ex. vid djurhantering eller i närheten av maskiner och fordon.
• Försämrad syn, särskilt i svag belysning – något som påverkar allt från körning i skymning och mörker till att läsa reglage eller upptäcka faror.
• Nedsatt hörsel, ofta efter många år av arbete med maskiner – vilket gör det svårare att uppfatta omgivningen, varningssignaler, eller fordon eller djur som närmar sig.
• Längre reaktionstid – vilket kan vara avgörande vid arbete med maskiner eller djur.
• Ökad känslighet i leder och muskler – särskilt i knän, axlar, höfter, rygg och händer.
• Kroniska sjukdomar som artros, högt blodtryck eller diabetes kan påverka reaktionsförmåga och uthållighet. Vissa läkemedel kan också orsaka trötthet, yrsel eller försämrad koncentration.

När man blir äldre kan nya tekniska lösningar och ändrade arbetssätt ibland kännas som en utmaning. Det som tidigare satt i ryggmärgen kan plötsligt kräva mer eftertanke, och gamla rutiner fungerar inte alltid på samma sätt. För en del kan detta skapa stress eller oro, och det kan också öka risken för olyckor om man måste tänka extra mycket på hur ett arbetsmoment ska genomföras.

Äldre lär sig ofta bäst genom praktiska och verklighetsnära situationer, medan yngre ibland har lättare för traditionella utbildningssätt med manualer och instruktioner. Det betyder dock inte att äldre presterar sämre. Den långa erfarenheten och det djupa yrkeskunnandet gör att många äldre lantbrukare fortsätter att arbeta både effektivt och säkert. Däremot kan arbetsuppgifter som kräver snabbhet, precisa rörelser eller full syn- och hörselförmåga vara mer utmanande med stigande ålder. Men tack vare erfarenheten, fingertoppskänslan och den samlade kunskapen kan äldre ofta prestera lika bra eller bättre än yngre i många arbetsmoment.

Ta stöd – och dela din erfarenhet

Att prata om arbetsuppgifter, risker och förmåga tillsammans med familjen eller medarbetare ger en bättre helhetsbild av vad som är säkert och rimligt att göra. Att ta hjälp när det behövs är ett tecken på omdöme, inte svaghet.

Dessutom sitter äldre lantbrukare på en unik erfarenhet. Genom att vägleda yngre lantbrukare och planera för framtiden, till exempel genom successionsplanering, kan arbetsbördan fördelas bättre och gårdens långsiktiga säkerhet stärkas.

Psykisk hälsa bland äldre lantbrukare

I en kunskapssammanställning av lantbrukares psykosociala arbetsmiljö och psykiska hälsa var den sammantagna bilden att den psykiska ohälsan generellt är högre bland lantbrukare, och då framför allt bland äldre lantbrukare, än i andra yrkesgrupper. Internationell forskning visade bland annat en förhöjd risk för självmord bland äldre (>65 år) manliga lantbrukare och äldre lantbrukare upplevde i högre grad depressionssymptom och hade också större problem med isolering och brist på sociala kontakter.

En svensk enkätstudie genomfördes 2024 för att bidra tillbättre kunskaper om psykosociala arbetsvillkor och psykiska hälsa hos lantbrukare. Resultatet gav en mer positiv bild av den psykiska hälsan hos äldre lantbrukare. Äldre lantbrukare, i detta fall personer från 50 år ochuppåt, rapporterade god livstillfredsställelse, låga stressnivåer och en lägre förekomst av depressionssymtom än de yngre lantbrukarna. Äldre deltagare i studien uppgav också mer sällan att de hade självmordstankar.

De lantbrukare som enligt studien var mest nöjda med sitt liv var bra på att hantera och återhämta sig från arbetets psykiska krav och stress och hade en bra balans mellan arbete och fritid. De kunde även ta semester och arbetade tillsammans med familjen, klarade de fysiska kraven och upplevde ett bra externt stöd. Dessa var främst äldre (65+), män, boende med annan vuxen på stor eller medelstor gård och var nöjda med lönsamheten.

Förebyggande åtgärder för att minska skador hos äldre lantbrukare

Att arbetare blir äldre är något som arbetslivet måste anpassas till. Det handlar inte om att sluta arbeta, många äldre lantbrukare fortsätter länge och gör det med glädje, utan om att skapa en tryggare och mer hållbar arbetsdag genom att ta höjd för kroppens förändrade förutsättningar. Genom att känna till riskerna kan du som lantbrukare anpassa arbetsmiljön, planera arbetet och vidta åtgärder som minskar risken för allvarliga skador. Med god planering och kloka anpassningar går det att minska risken för olyckor och samtidigt orka arbeta längre.

Anpassa arbetet efter åldern – och lyssna på kroppen

Eftersom det funktionella åldrandet påverkar styrka, balans, syn, hörsel och reaktionsförmåga är det viktigt att anpassa arbetsuppgifterna utifrån den specifika dagens förutsättningar.

I intervjuer med äldre lantbrukare beskrev de olika åtgärder som de hade vidtagit för att klara av sitt dagliga arbetsliv:

• Ändrat produktionsinriktning eller minskat antalet fysiskt krävande uppgifter.
• Köpt in tjänster eller låtit andra ta hand om det tyngsta och mest stressande arbetet.
• Tagit fler och kortare pauser, och sett till att återhämta sig ordentligt mellan passen för att minska risken för skador och olyckor.
• Varit särskilt noga med att använda personlig skyddsutrustning och funktionella arbetsskor och kläder.

Att lyssna på kroppen och förstå sina egna begräsningar är en av de viktigaste säkerhetsåtgärderna. Utvärdera regelbundet dina egna förmågor och begränsningar och anpassa arbetet utifrån det. Trötthet, stelhet, sjukdom eller mediciner påverkar arbetsförmågan från dag till dag, och risken för att skada sig ökar markant när man arbetar fast man egentligen borde vila.

‍

Hälsa och fysisk träning viktigt

Åldersrelaterade förändringar i syn, hörsel och hälsa kan påverka säkerheten mer än man tänker på. Därför är det bra att:

• Gå på regelbundna kontroller av syn, hörsel och allmän hälsa.
• Kontrollera mediciner och hur de kan påverka reaktionsförmåga och uppmärksamhet, se till att de inte påverkar din förmåga att arbeta säkert med fordon och maskiner.
• Komplettera med fysisk träning för att stärka muskler, balans och ork.

Många äldre lantbrukare anger att just träning har hjälpt dem att fortsätta arbeta säkrare och med bättre ork.

‍Tekniska och organisatoriska lösningar som gör skillnad

Ett säkert arbete handlar ofta om rätt utrustning och smarta arbetsrutiner. Här är några tips på tekniska lösningar:

• Underhåll maskiner, byggnader och utemiljöer regelbundet.
• Investera i teknik som minskar behovet av manuella lyft och tunga moment.
• Se över och förbättra belysning i stall, förråd och arbetsutrymmen.
• Installera halksäkra ytor, extra räcken och steg där det behövs.
• Säkerställ att maskiner och verktyg är försedda med skydd och säkerhetsanordningar.
• Installera skydd som handräcken, grindar och utrustning som är lätt att öppna och hantera.

Likaså underlättar det att ha genomtänkta rutiner för att så långt det är möjligt förlägga arbetet när det är ljust ute, samt att minska onödigt spring, manuellt arbete och onödiga lyft.

Några ytterligare tips för säkerheten:

• Undvik ensamarbete - arbeta helst tillsammans med andra eller ha regelbunden kontakt med någon när du arbetar ensam.
• Ha alltid en laddad mobiltelefon med dig när du arbetar.
• Gör en snabb riskbedömning innan du påbörjar en arbetsuppgift.
  ‍
• Planera arbetet så att de mest fysiska momenten sker när du är som piggast.

• Håll ett lagom arbetstempo.
• Undvik arbetssituationer där du kan bli tvungen att reagera snabbt eller röra dig     snabbt för att undvika skada
• Organisera arbetet så att du undviker att arbeta ovanför axelhöjd eller i obekväma     arbetsställningar
• Minimera upprepade arbetsmoment och undvik att stå långa stunder i sträck
• Var särskilt försiktig med fysiskt krävande arbetsuppgifter som du inte utför regelbundet.

‍

Tryggare arbete med fyrhjuling, traktor och djur

Några tips för att minska risken för skador

Vid arbete med fyrhjuling:

·      Använd alltid godkänd hjälm och skyddsutrustning

·      Överväg att montera vältskydd

·      Välj fyrhjuling när den verkligen är rätt maskinför arbetet, överväg säkrare alternativ

·      Meddela alltid någon vart du ska och när duväntas vara tillbaka

‍

Vid arbete med traktor:

·      Planera för flera kortare körpass istället för långa.

·      Se till att backspeglar är bra anpassade för god sikt.

·      Ha ergonomiskt anpassat säte i traktorn och överväg att använda ett vridbart förarsäte för att lättare kunna se dig omkring och minska belastningen på nacke och rygg.

·      Montera halkskydd på trappsteg och komplettera med extra steg och handtag.

·      Se till att du kliver i och ur traktorn utanför hjulens område där det finns risk att fastna eller bli överkörd.

·      Använd tre kontaktpunkter (d.v.s. båda händernaoch en fot eller båda fötterna och en hand) när du kliver i och ur traktorn, vänd kroppen mot traktorn och undvik att hoppa ner.

Vid djurhantering:

·      Undvik så långt det går att arbeta ensam med djur.

·      Installera grindar och hanteringssystem som är enkla och säkra att använda.

·      Hantera inte djur som är potentiellt farligat.ex. tjurar, ko med kalv, eller situationer där djuren kan bli stressade som vid lastning eller klövverkning – be om hjälp.

‍

Förebygg fallolyckor:

• Vila när du är trött
• Säkerställ god arbetsbelysning, även utomhus, i lagerbyggnader och förråd.
• Se över behovet av extra räcken, ställningar eller höj- och sänkbara arbetsplattformar för att öka säkerheten.
• Använd skor med bra grepp och rätt passform.
• Installera extra steg på traktorer och maskiner för att underlätta i- och urstigning.
• Håll gångar och arbetsytor torra och fria från hinder och redskap.
• Var uppmärksam på förändringar i marknivå eller ojämn terräng.
• Halkbekämpa vid behov och sanda/grusa när underlaget är halt.

‍

Referenser

Eriksson, N., Johansson, L. 2018. Vad driver äldre lantbrukare att fortsätta? En kvalitativ studie om vad som driver lantbruksföretagare att fortsätta samt deras mål och strategier för framtida avslut. Examensarbete inom företagsekonomi, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. MicrosoftWord - Examensarbete Niklas Eriksson & Ludvig Johansson SLU.docx

Farming inolder age: Health in focus, safety in action. Health and Safety Authority,Ireland. 105617-hsa-older-farmers-info-sheet_15.pdf

Jepsen,S.D., McGuire, K. 2011. Secondary Injury Prevention:Safety for Senior Farmers Ohio AgrAbility Fact Sheet Series, AEX-981.7. Secondary Injury Prevention: Safety for Senior Farmers | Ohioline

Jordbruksverkets officiella statistik Jordbruksföretag och företagare

Jordbruksverket. 2007. Motverka olycksfall i lantbruket. Rapport 2007:8. Jordbruksverket, Jönköping. MicrosoftWord - Rapportutkast 20070531.doc

Lia, S., Spector, J.T., Choic, S.D., Zhaod, M., Scotte, E.,Germainf, C.M., Zhang, K. 2025. Health, Safety, and Aging in Elderly Farmers in the United States and Beyond: A Systematic Scoping Review. Journal of Agromedicine 30(4), 812–832. https://doi.org/10.1080/1059924X.2025.2539127

Lundqvist,P., Håkansson, C., Hakelius, K. 2023. Lantbrukares psykosociala arbetsmiljö och psykiska hälsa. Kunskapssammanställning 2022:8. Myndigheten för arbetsmiljökunskap

Lundqvist, P., Håkansson, C., Göransson, E., Hakelius, K.2025. Lantbrukares psykiska hälsa – Utmaningar, behov och förslag till insatser.RA25:3. Jordbruksverket, Jönköping. Lantbrukarespsykiska hälsa – Utmaningar, behov och förslag till insatser

Nilsson, K., Pinzke, S. 2011. Äldre lantbrukares olycksrisker. Rapport 2011:22. Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. nilsson_et_al_120529.pdf

Nilsson, K. 2012. Åldrandet betydelse för risker, skador och ohälsa inom lantbruk. Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. Åldrandets betydelse för risker, skador och ohälsa inom lantbruk

Nilsson, K. 2013. Åtgärder för att minska risken för arbetsskador bland äldre lantbrukare. Rapport 2013:27. Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. nilsson_k_140619.pdf

Safety ofolder farmers. Queensland Government, Australia. Safety of older farmers |WorkSafe.qld.gov.au

‍